Antagning till högskola

Hur fungerar antagning till högskolan, vad krävs och vilka möjligheter har du att komma in? Här reder vi ut allmän och särskild behörighet, meritpoäng och olika urvalsgrupper.

För att få studera på en högskola eller ett universitet måste du ha vissa förkunskaper. Kraven på förkunskap delas in i olika behörigheter.

Grundläggande och särskild behörighet

Alla utbildningar på högskolenivå kräver att du har så kallad grundläggande behörighet. För de flesta utbildningar krävs även ytterligare förkunskaper som behövs för just det område du söker utbildning inom. Det kallas särskild behörighet.

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla som studerar vid högskolan, oavsett vilken utbildning du läser. Det betyder att du måste ha

• examen från ett högskoleförberedande gymnasieprogram

eller

• yrkesexamen plus godkänt i svenska 2 och 3 eller svenska som andraspråk 2 och 3, och engelska 6.

Dina betyg kan se annorlunda ut beroende på vilket år du tog examen, eller om du har en utländsk gymnasieutbildning. Ta reda på vad som krävs för att få grundläggande behörighet till högskolan i enlighet med din studiebakgrund. Om du saknar behörighet från gymnasiet finns flera vägar att gå för att komplettera dina betyg.

Läs vår artikel om ansökan till högskolan för att se hur ansökningsprocessen går till steg för steg.

Särskild behörighet

På många utbildningar krävs att du utöver den grundläggande behörigheten har så kallad särskild behörighet. För utbildningar på grundnivå handlar det oftast om att du ska ha läst vissa gymnasiekurser som är relevanta för högskoleutbildningens innehåll. Ska du till exempel läsa en ingenjörsutbildning behöver du naturvetenskapliga ämnen för att vara behörig, medan en utbildning till språkkonsult eller tolk kan ha engelska och moderna språk som förkunskapskrav.

Dessa gymnasiekurser delas upp i två grupper: behörighetskurser (särskild behörighet) som du måste ha, och kurser som ger meritpoäng och är extra värdefulla inom det område du sökt utbildning (områdesbehörighet). Uppdelningen gäller fram till antagningen till sommarkurser 2022, efter det försvinner områdesbehörigheten och det är bara särskilt behörighet som gäller. 

Särskild behörighet till utbildningar på högre nivå brukar handla om tidigare studier på högskolan, det vill säga du måste ha klarat av kurserna på en nivå innan du får fortsätta studera på nästa nivå.

Information om vilka krav som ställs på de utbildningar du är intresserad av får du genom universitetens och högskolornas utbildningskataloger, på deras webbplatser och på antagning.se.

Meritpoäng

Oavsett vilken högskoleutbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa gymnasiekurser i moderna språk, engelska och matematik. För att få meritpoäng krävs att du har godkänt betyg (E) eller högre i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng och kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. 

Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Om du läst in kurser på folkhögskola eller gått en basårsutbildning kan du få behörighet, men inte meritpoäng.

Här ser du vilka kurser du behöver ha läst för att få meritpoäng

• Moderna språk – max 1,5 meritpoäng.
  Du kan få 1,5 meritpoäng i moderna språk om du har godkänt i moderna språk 3 och 4. Om moderna språk 3 krävs för särskild behörighet behöver du ha godkänt i moderna språk 4 och 5 för 1,5 meritpoäng.
  
  Du kan också få 1,5 meritpoäng i moderna språk om du har betyg i ett modernt språk på nivå 4 och ett annat modernt språk på minst nivå 2.
  

  På så sätt kan du få 1,5 meritpoäng utan att läsa moderna språk 5.

  Med moderna språk menas inte svenska, engelska eller modersmål.

• Engelska – max 1,0 meritpoäng.
  Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.
• Matematik – max 1,5 meritpoäng.
  Om behörighetskravet för utbildningen är grundläggande behörighet ger matematik 2, 3 och 4 vardera en halv meritpoäng.
  
  Om behörighetskravet är matematik 2 får du en halv meritpoäng vardera för matematik 3, 4 och 5. 
  
  Om behörighetskravet är matematik 3 får du en halv meritpoäng för matematik 4 och en meritpoäng för matematik 5.
  
  Om behörighetskravet är matematik 4 får du en meritpoäng för matematik 5 och en halv meritpoäng för matematik specialisering.
  
  Matematik 5 kan ersättas av kurser i matematik specialisering. Tre kurser matematik specialisering ger alltså 1,5 poäng.
  
  Du kan få meritpoäng för upp till tre kurser med olika innehåll i matematik specialisering.
  

Räkna ut meritvärde

För att räkna ut ditt meritvärde kan du använda vår kalkylator där du lägger betygen för dina kurser. Glöm inte att lägga till eventuella meritpoäng.

Här kan du räkna ut ditt meritvärde

Om du saknar behörighet

Om du saknar de förkunskaper som krävs för att komma in på den utbildning som du är intresserad av kan du komplettera din behörighet på flera olika sätt. Du kan komplettera på komvux eller folkhögskola, eller gå ett tekniskt basår.

Hitta din förberedande komvuxutbildning

Hitta din förberedande folkhögskoleutbildning

Hitta din basårsutbildning

Urval

Att du uppfyller behörighetskraven på en utbildning innebär inte att du automatiskt blir antagen. Ofta är det nämligen fler som söker till en utbildning än det finns platser. Då måste det göras ett urval för att vaska fram dem som ska erbjudas plats.

Så fördelas platserna

Platserna fördelas till de sökande i tre olika urvalsgrupper:

Betygsurval

Urvalet görs i tre grupper bland de som sökt med gymnasiebetyg eller studieomdöme: betygsgrupp I, betygsgrupp II, och folkhögskolegruppen. Din studiebakgrund avgör vilken grupp du konkurrerar i.

• Direktgrupp (BI).
  I den här gruppen ingår sökande med svenska gymnasiebetyg utan kompletteringar, och sökande med utländsk gymnasieutbildning som har kompletterat för grundläggande behörighet. Andra regler gäller för dig med IB- eller EB-examen.

• Kompletteringsgrupp (BII).
  Här ingår sökande som läst in kurser på komvux, sökande som har gått ett basår eller läst på folkhögskola för att få särskild behörighet. Det vill säga du som kompletterat för att uppfylla behörighetskraven.

• Folkhögskolegruppen (BF)
  Sökande med folkhögskoleutbildning som har ett intyg om grundläggande/allmän behörighet med studieomdöme.
  
  

Om du har höjt ditt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs eller med en kurs som kan ge meritpoäng, kommer du som har en gymnasieexamen att konkurrera i BI och i BII. I grupp BI konkurrerar du med ditt ursprungliga meritvärde och i BII med ditt nya, högre meritvärde. Du som kompletterar med kurser för att bli behörig till en eller flera utbildningar, deltar bara i BII. 

Platserna ska, i ett första steg, fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i de olika betygsgrupperna ovan.

Så fördelas platserna inom betygsurvalet:

1. Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen.
   
   
2. Sedan fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i BI och BII.
   
   
3. I ett nästa steg minskas platserna i BII med en tredjedel som förs över till BI.
   
   

Högskoleprovet – Provurval

Genom att göra högskoleprovet kan du öka dina chanser att komma in på en högskoleutbildning. Mer än en tredjedel av alla platser på högskolan går nämligen till studenter som har gjort högskoleprovet.

Du som har ett högskoleprovsresultat deltar i provurvalet, som brukar förkortas HP i antagningsbeskedet och på andra ställen. Du måste vara behörig till den utbildning du söker för att delta i provurvalet.

Ditt provresultat får vara max åtta år gammalt.

Alternativt urval

Universiteten och högskolorna kan själva besluta om kriterier för att komma in på utbildning för upp till en tredjedel av platserna till en utbildning. Kriterierna kan vara ett utbildningsspecifikt urvalsprov, specifik arbetslivserfarenhet eller andra sakliga omständigheter.

I vissa fall kan universitetet eller högskolan göra andra undantag för antagning till en utbildning. Om du är osäker på vad som gäller kan du ta kontakt med skolan.

Kommer du in?

Den antagningspoäng som krävs för att komma in på en utbildning varierar, och beror på:

• Hur många platser det finns på utbildningen.
• Hur många som söker.
• Hur höga betyg de sökande har.

För att få en uppfattning om dina möjligheter att komma in på en utbildning kan du kolla upp antagningspoäng vid tidigare antagningar.