På folkhögskola pluggar man lite mer på sina egna villkor. Och runtomkring pågår ofta ett intensivt kulturkalas.
Passar folkhögskola dig?
- För dig som vill skaffa behörighet till högskolan, utvecklas inom ditt intresse eller utbilda dig till ett yrke.
- Folkhögskolan har ingen centralt styrd kursplan utan varje skola kan fritt bestämma vad utbildningarna ska innehålla.
- De flesta skolor har internat där du kan bo.
- Folkhögskolan erbjuder ett brett utbud av musik-, teater-, och andra estetiska linjer.
- De flesta folkhögskolor ligger ute på landet eller i små orter.
Hitta utbildningar
Sök bland alla folkhögskoleutbildningar
Sök bland folkhögskoleutbildningar i Sverige i vår sökmotor.
Två olika typer av utbildningar
Behörighetsgivande kurs | Profilkurs |
För dig som saknar fullständigt grundskole- el gymnasieutbildning |
Har en speciell inrikning och du koncentrerar dig på ett ämnes- område och du läser inte allmänna ämnen som ger behörighet till högskola. |
Möjlighet att välja inriktning som: musik, drama, miljö | Många finns inom det kulturella området: konst, musik, teater, film, skrivande |
Du läser flera olika ämnen i projekt där flera ämnen kommer in. | Vissa är yrkesinriktade till t ex fritidsledare, journalist, teckenspråkstolk. |
Ger behörighet till vidare studier
En stor del av kursutbudet på folkhögskolorna utgörs av förberedande utbildningar. Den som har ofullständiga betyg från grundskola eller gymnasium får en chans till. Det går också att komplettera en tidigare gymnasieutbildning med vissa ämnen som krävs för att komma in på sin drömutbildning.
Sök Allmän kurs – högskoleförberedande
Sök Allmän kurs – gymnasieförberedande
Sök bland alla förberedande kurser
Grundläggande behörighet till högskolan
Alla utbildningar på högskolenivå kräver att du har så kallad grundläggande behörighet för högskolestudier. Det vanliga är att man får det genom studier på gymnasiet eller komvux, men det går också att läsa in på folkhögskola.
För att få grundläggande behörighet till högskolan från folkhögskola krävs att du:
Studerar 1-3 år på Behörighetsgivande kurs beroende på hur mycket erfarenhet du har sedan tidigare |
Uppnår godkänd nivå i kärnämnena: |
Svenska A och B (alt Svenska som andraspråk A och B) |
Engelska A |
Matematik A |
Naturvetenskap A |
Religionskunskap A |
Samhällskunskap A . |
De som påbörjar sina studier på folkhögskola från och med hösten 2013 följer ett innehållskrav som är anpassat till den nya gymnasieskolan och det innebär en övergång från sju kärnämnen till tio gymnasiala kurser. De som studerar enligt de nya reglerna ska ha motsvarande godkänd nivå i följande kurser:
Svenska 1,2 och 3, eller Svenska som andraspråk 1,2 och 3 |
Engelska 5 och 6 |
Matematik 1 a, b, eller c |
Samhällskunskap 1a1 |
Naturkunskap 1a1 |
Religionskunskap 1 |
Historia 1a1 |
Särskild behörighet till högskolan
En hel del högskoleutbildningar kräver inte bara grundläggande behörighet, utan även så kallad särskild behörighet i olika ämnen utöver kärnämnena. På många folkhögskolor finns möjlighet att skaffa särskild behörighet i olika ämnen, men vilka ämnen det rör sig om varierar från skola till skola.
För dig med invandrarbakgrund
Sök bland folkhögskolekurser för invandrare
På folkhögskolan finns många språkkurser, för personer med ett annat modersmål än svenska. Syftet med kurserna kan vara att stärka deltagarnas ställning på arbetsmarknaden, att förbereda för fortsatta studier eller på annat sätt öka delaktigheten i samhället.
Utbilda dig till ett yrke
Sök en yrkesutbildning på folkhögskolan
Folkhögskolan erbjuder många yrkesutbildningar, som brukar vara mer praktiskt inriktade än till exempel en universitetsutbildning. Utbildningar för jobb inom undervisning och idrott, såsom fritidsledare och idrottslärare, samt konstnärliga yrkesutbildningar är vanliga inom folkhögskolan.
Distansutbildning på folkhögskola
Sök folkhögskoleutbildning på distans
Distansutbildning på folkhögskola är mötes- och dialogbaserad i sammanhållna grupper. Det innebär att grupperna startar samtidigt. Vissa distanskurser är helt på distans, medan andra kombinerar distansstudierna med ett antal gemensamma fysiska samlingar/kursdagar på folkhögskolan. Hur mycket och hur ofta man är på respektive folkhögskola varierar från kurs till kurs.
Nätbildarna är en grupp folkhögskolor som tillsammans vill utveckla flexibelt lärande inom folkbildningen. Kursdeltagarna bestämmer tid och plats för sina studier men verksamheten bygger på folkbildningens idé att man lär tillsammans i en gruppgemenskap där erfarenhetsutbyte och levande dialog prioriteras.
Folkhögskolans urvalsgrupp
Antagningen till utbildningar på högskolor och universitet delar in de sökande i olika urvalsgrupper. Du som har fått behörighet till högskolan genom att gå på folkhögskola placeras i folkhögskolans urvalsgrupp: Grupp IV. I folkhögskolans urvalsgrupp konkurrerar du om platserna med andra som söker med studieomdöme från folkhögskolan.
Viktigt att skriva högskoleprovet
Planerar du att ansöka till högskolan är det viktigt att du förutom ditt studieomdöme från folkhögskolan även har ett högskoleprovresultat. Det har två anledningar:
- Högskoleprovet används som särskiljare. Har flera sökanden samma betyg får den som har bäst högskoleprovsresultat platsen.
- Antalet platser som erbjuds i folkhögskolans urvalsgrupp står i proportion till hur många sökande som kommer från folkhögskolan. Ju färre sökande från folkhögskolan, desto färre platser. Det kan hända att det är så få sökande från folkhögskolan att det inte blir några platser alls. Därför bör du som skaffar högskolebehörighet på folkhögskola även göra högskoleprovet så att du kan söka även i högskoleprovsgruppen.
Vilka förkunskaper krävs?
Behörighetsgivande kurs | Profilkurs |
Krävs inga förkunskaper | Kan finnas bestämda förkunskapskrav, t ex utbildning, arbetslivserfarenhet. |
Dina tidigare studier avgör vilken nivå du startar på. | För vissa särskilda kurser: grundläggande behörighet för högskolestudier |
.
Förtur ges många gånger till äldre, invandrare, arbetssökande, personer med funktionsnedsättningar och personer som bara har kort utbildning sedan tidigare.
Läsåret
Läsåret på folkhögskolorna:
Hösttermin | augusti - jul |
Vårtermin | januari - maj/juni |
.
De flesta utbildningarna startar på hösten, men det finns också utbildningar som startar på våren.
Antagning och urval
Höga betyg är inte avgörande för om du ska bli antagen till en kurs på folkhögskola. När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser handlar det snarare om skolans bedömning av dina behov och förutsättningar att klara utbildningen i fråga.
De vanligaste underlagen för att bedöma sökande är ett eller flera av följande:
- Personligt brev
- Intervju
- Inträdesprov
- Arbetsprover
- Arbetslivserfarenhet
Så söker du
Varje folkhögskola ansvarar för sin egen antagning och ansökningsprocessen kan se olika ut på olika skolor. Det betyder också att kraven på vilka handlingar du ska skicka med din ansökan skiljer sig åt. Förutom själva ansökningsformuläret kan det behövas:
- personligt brev där du berättar om dig själv och varför du vill gå utbildningen
- kopior på betyg
- arbetsintyg
- arbetsprover
- personbevis
Vissa skolor har löpande antagning vilket innebär att de tar emot och behandlar ansökningar när som helst under året. Andra har ett sista ansökningsdatum, men när det är varierar både från skola till skola och från kurs till kurs.
Lista över folkhögskolor i hela Sverige
Studieomdöme istället för betyg
På folkhögskolorna finns inte betyg i traditionell mening. Däremot får du som går Behörighetsgivande kurs ett så kallat studieomdöme efter utbildningen. Studieomdömet sätts gemensamt av alla dina lärare på skolan och grundar sig på deras uppfattning om:
- dina kunskaper och färdigheter
- din förmåga till analys, bearbetning och överblick
- din ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier samt
- din sociala förmåga
Du kan få ett av följande studieomdömen:
4-Utmärkt studieförmåga |
3-Mycket god studieförmåga |
2-God studieförmåga |
1-Mindre god studieförmåga |
.
OBS! Eftersom folkhögskolorna inte har vanliga betyg kan du heller inte läsa upp dina gymnasiebetyg på folkhögskola. Du kan läsa in och därmed bli behörig i gymnasiekurser som du saknar eller inte är godkänd i, men du får inte betyg som du kan räkna in i ditt betygssnitt från gymnasiet.
Studiemedel och kostnaderKostnader
Undervisningen på folkhögskolor är gratis. Däremot får du själv stå för kurslitteratur, studieresor, mat osv. Väljer du att bo på internat kostar det ca 4 500 kr/månad för kost och logi.
Studiemedel
Folkhögskoleutbildningar berättigar till studiemedel från CSN.
Läs mer om lån och bidrag från CSN
Grundskolenivå | Max 2 år (80 veckor) om du saknar grundskoleutbildning. Max 1 år (40 veckor) om du har grundskoleutbildning. |
Gymnasienivå | Max 3 år (120 veckor) om du saknar 3-årig gymnasieutb Max 2 år om du har 3-årig gymnasieutb |
Eftergymnasial nivå | Du kan få studiemedel i max 6 år (240 veckor) |