Tentor, studielån och nollning. För dig som aldrig pluggat på universitet förut kan det kännas både spännande och lite läskigt med allt nytt som väntar. Här får du en snabbgenomgång av bra saker att ha koll på – högskolan i tio steg!
1. Högskolepoäng
Först och främst är det bra att lära sig hur det funkar med högskolepoängen. Varje termin är 20 veckor och motsvarar 30 högskolepoäng, vilket innebär att en veckas studier motsvarar 1,5 högskolepoäng. Lyckas du genomföra hela läsåret på 40 veckor och sätter alla tentor går du hem med 60 högskolepoäng i ryggsäcken.
2. CSN
Studentplånbokens bästa vän – studiestödet. För att ha rätt till ekonomiskt stöd måste din utbildning vara godkänd av CSN. Du måste även studera minst 50 procent under tre veckors tid, vara yngre än 61 år gammal och ha klarat dina studieresultat från tidigare studier. Du kan läsa mer och ansöka om studiemedel på CSN:s hemsida. Se till att kolla upp vad som gäller för dig i god tid innan du börjar plugga.
3. Nollning
På grund av sin historia har nollningen än i dag ett något skamfilat rykte, men frukta ej – nollningen är ett event i glädjens tecken. I dag är nollningen en fest där nya elever välkomnas och får en chans att lära känna nya vänner under roliga former. Det är helt enkelt dagar eller veckor som skapar en sammanhållning. Och kom ihåg: det finns inga måsten. Är det något du inte känner dig bekväm att ställa upp på så går det mer än bra att tacka nej.
4. Kurslitteratur
Skolböckerna kommer inte att ligga och vänta på skolbänken när du kommer till högskolan, det förväntas du ordna själv. Inför varje kurs får du en lista över vilka läroböcker du kommer att behöva. För att få tag i böckerna på billigaste möjliga sätt kan du leta efter begagnade eller låna på bibliotek.
Det finns också många sajter för studentlitteratur, här är några exempel:
5. Pluggteknik
Att plugga effektivt och ”rätt” kan vara väldigt individuellt, men det finns några generella knep att ta till. För det första, var inte rädd för att ställa frågor – om något kan paja studieflödet så är det osäkerhet. Men mer konkret finns det gott om kurser i studieteknik, kolla om din skola erbjuder det. Prova också att plugga med andra, vissa får ut mer av att studera i grupp medan andra funkar bäst på egen hand. Och leta böcker, det finns hjälpmedel.
6. Det akademiska språket
I kurslitteratur och under uppsatsskrivning funkar inte slang. Som akademiker gäller det också att lägga sig till med det akademiska språket. Som ny student kan det upplevas som rena grekiskan, men oroa dig inte – du kommer snabbt in i det. Det finns mycket att lära genom att läsa facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Här finns en lista över vanliga akademiska ord som är bra att kunna.
7. Grupparbeten
Är du en ensamvarg som helst jobbar enskilt? Förbered dig på att kliva ut ur din comfort zone. Studier på högskolenivå innebär en hel del grupparbeten. Du sätts tillsammans med några klasskamrater ihop i ett lag som ska lösa arbetsuppgifterna tillsammans. Utöver den primära uppgiften att lösa ett eller flera problem är detta också en lektion i samarbete, att lära sig jobba tillsammans med andra. Betyget sätts dock individuellt, så se till att göra ett bra jobb även om gruppen havererar.
8. Examinationer
Det finns en gäng olika examinationsformer på högskolor och universitet. Här är några av de vanligaste.
- Hemtentan är exakt vad den låter som, en tenta du gör hemma och besvarar med utförliga och skriftliga svar.
- Salstentan görs i skolan, eller på annan angiven fysisk plats, med kurskamraterna under bevakning.
- PM är en kort uppsats som görs själv eller i grupp.
- Duggan är en slags minitenta.
- Muntlig tenta är där du får redovisa och redogöra för dina svar under samtal med din lärare.
- Examensarbete är en större uppsats som du oftast skriver i slutet av din utbildning. Examensarbetet brukar ligga som en egen kurs och kan vara individuell eller göras som grupparbete. För kandidatexamen är examensarbetet värt 15 hp (C-uppsats) och för master- eller magisterexamen i regel 30 hp (D-uppsats).
9. Föreningsliv
Som aktiv medlem i en studentförening, nation eller studentkår får du kombinera nytta med nöje. En ansvarsroll i nära anslutning med dina intressen. Det finns ett stort urval av föreningar, främst på de stora lärosätena. Du kan exempelvis dj:a, arrangera fester eller gå med i en litterär förening.
10. Jobba extra
Många väljer att jobba extra under studierna då det kan vara skönt med en liten extraslant utöver CSN-stödet, men det finns regler. Fribeloppet som det heter visar hur mycket du får tjäna utöver ditt studiemedel per kalenderhalvår. Om du till exempel studerar på heltid i 20 veckor och samtidigt har fullt lån, får du max tjäna 110 995 kronor under denna tid. Fribeloppet påverkas också beroende på hur många procent du pluggar. Du kan räkna ut ditt fribelopp på CSN:s hemsida.
Hitta din utbildning på högskola eller universitet
Källa: csn.se
