19 okt 2021

Läraren som ger eleverna "förläxa"

Traditionell katederundervisning kan snart vara ett minne blott. "The flipped classroom" ger lärarna mer tid för eleverna – utan läxor.

På läraren Daniel Barkers fysiklektioner i gymnasieskolan Norra Real i Stockholm ser undervisningen inte längre ut som vanligt. I stället för att han föreläser för eleverna ägnas lektionen till frågor, uppgifter och diskussioner.

Sedan han började använda sig av metoden "The flipped classroom", som ursprungligen kommer från USA, får eleverna förbereda sig för lektionerna genom att titta på korta videopresentationer inspelade av Daniel Barker.

Sedan kommer de till lektionen för att ställa frågor och använda teorin i experiment tillsammans med sina klasskompisar och läraren.

– De här är enormt spännande. Jag har jobbat som lärare i tio år och det här är första gången jag känner att någonting verkligen har förändrats i klassrummet, säger Daniel Barker.

Dessutom upplever han att stämningen på lektionerna har förändrats.

– Det kan vara tröttsamt att lyssna på en lärare som föreläser i en halvtimme. Nu kommer eleverna istället till lektionerna med frågor och synpunkter.

Responsen från eleverna har varit varierad.

– För mig fungerar det jättebra. Jag får större förståelse. Jag tycker egentligen att fysik är väldigt svårt, men jag får det lättare nu när jag ser filmerna, säger Ludvig Warpe, som läser fysik i årskurs tre, till SVT.

– Det är väl både positivt och negativt. Det blir jobbigt om man inte är så ansvarsfull och inte tar sitt ansvar och ser på filmerna, säger Ebba Eriksson, också fysikelev i årskurs tre, till SVT.

De elever som inte har sett filmen hemma innan lektionen får se filmen under lektionstid, men får på så sätt mindre tid tillsammans med läraren. Fungerar det då? Lär sig eleverna mer?

– Det finns alltid en kritisk punkt där det är upp till eleverna själva och deras egna ambitioner. Poängen med metoden är att den tid som tidigare gick åt till föreläsa nu kan ägnas åt viktigare saker. Tillsammans med eleverna tar man ett steg till, säger Daniel Barker.

The flipped classroom

Undervisningsmetoden "The flipped classroom" kommer från USA och tanken är eleverna ska få mer tid till att jobba aktivt med problemlösning under lektionstid i stället för att köra fast med skoluppgifterna hemma.       

Dagens teknik, med förinspelade videoinspelningar, gör det möjligt för läraren att gå igenom innehållet utan att den dyrbara lektionstiden tas i anspråk. I stället för att prata till eleverna under lektionen får läraren tid till att diskutera med eleverna. 

Metoden används oftast i gymnasiet och främst i naturvetenskapliga ämnen.  

Mer om annorlunda pedagogik

Plugga alternativt

Ylva Larsson / Leif Oldenburg

Senast uppdaterad: 19 okt 2021

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad: 2016-04-12

Tonåringar forskar på sommarlovet

Badkläderna byts mot forskarrockar och stranden mot kemilabb. Under två sommarlovsveckor får 40 tonåringar prova jobbet som forskare på Kemicentrum i Lund. Att många sovmorgnar försvinner är inget bekymmer, enligt Maaike Fokkema, 17. – Det här är intressant och man lär sig mycket som man kommer att ha nytta av, säger Maaike. Forskarskolan arrangeras av Astra Zeneca, och eleverna har bland annat p ...
Läs mer
Senast uppdaterad: 2016-05-12

Zofie fick en mentor – höjde betygen

Mentorer på gymnasiet blir viktigare – både för elever och skola. Mentorn hjälper dig att nå dina mål, och att strukturera upp din vardag. Zofie Persson: ”Jag har höjt mina betyg från IG till VG” En mentor på gymnasiet är varken en kurator eller en studievägledare utan ett bollplank som utmanar dig att tänka i nya banor och som vägleder dig i dina studier.
Läs mer
Senast uppdaterad: 2021-10-21

Många hoppar av lärlingsutbildning

Intresset för gymnasieskolans nuvarande lärlingsutbildning är svalt. Dels är det färre som börjar som lärling, dels är avhoppen stora, visar en rapport från Skolverket. Antalet lärlingar i årskurs 1 var i våras nere på 1 800 – en halvering på tre år. Bland dem som började på lärlingsutbildningen hösten 2011 hade 40 procent hoppat av året därpå.
Läs mer