Anna Johansson på KTH var dåligt förberedd inför högskolestudierna. Enligt en undersökning är en bov i dramat – hennes lärare.
Skolinspektionen har granskat undervisningen på 55 gymnasieskolor för att ta reda på varför svenska elevers matteresultat har försämrats de senaste åren. Myndigheten hittar flera svar – bland annat lärares dåliga kunskap om kursplanen och brist på utmaning för eleverna.
Framför allt får eleverna inte öva sig i problemlösning och kreativt tänkande, anser Monika Gillenius, undervisningsråd på Skolinspektionen.
– Den traditionella undervisningen går till så att läraren först går igenom ett moment och sedan får eleverna räkna själva i sina böcker. Om de räknar fel så slår de upp svaret i facit eller frågar en kompis. De får ingen förståelse för varför det blev tokigt, säger hon.
Anna Johansson pluggar på KTH. Hon tycker att mattelektionerna i gymnasiet gav en dålig förberedelse för högskolan. Men hon märker stor skillnad mellan hur bra hennes olika lärare har varit.
– Jag hade turen att ha en mattelärare på en kurs som var bättre än alla andra. Den läraren var duktig på att ge annan undervisning än att låta oss räkna i boken och det känner jag att jag hade nytta av, säger hon.
Men om den övriga matteundervisningen har Anna Johansson inte mycket gott att säga. Hon tycker framför allt att eleverna inte gavs tillräckligt mycket eget ansvar.
– Läraren säger tydligt till dig vad du ska göra. Undervisningen på gymnasiet skiljer sig inte mycket från högstadiets, säger hon.
Hon anser att nivån på undervisningen gradvis borde höjas under gymnasiet så att eleverna är förberedda när de går vidare till högre studier.
Nu läser 21-åriga Anna Johansson andra året på en kombinerad civilingenjörs- och lärarutbildning på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Under utbildningen har hon besökt gymnasieskolor och suttit med på mattelektioner.
– Nu har jag ju kollat på undervisningen ur ett annat perspektiv och jag tycker fortfarande att den är jättedålig. När jag kommer ut som färdig mattelärare ska jag försöka dra nytta av alla teorier som vi har läst om lärande, säger hon.
Eleverna i de granskade skolorna får inte tillräcklig träning i problemlösning och matematisk kreativitet, enligt Skolinspektionen. I stället dominerar mekanisk räkning där eleverna lär sig regler utantill.
Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen och förlitar sig i stället på läroboken.
Elever får för lite utmaningar. Det förekommer till exempel att lärare har förutfattade meningar om vad elever på vissa yrkesförberedande program klarar.
I nästan alla skolor ligger mattebetygen högre än elevernas resultat på det nationella provet.
Källa: Skolinspektionen
