Under de senaste 20 åren har svenska grundskoleelever blivit allt sämre, visar en rapport från Skolverket. Främst har eleverna hamnat efter när det gäller kunskaper i matematik och i andra naturvetenskapliga ämnen.
I rapporten går det att läsa att svenska elevers resultat i internationella utbildningsstudier som PISA och PIRLS försämrats markant under de senaste 20 åren – både i jämförelse med andra länder och i det faktiska resultatet.
I undersökningarna testas bland annat elevernas förmåga till problemlösning, kunskaper i matematik och läsförmåga, Det är framför allt i matematik och i naturvetenskapliga ämnen som elevernas kunskaper har försämrats.
Orsakerna till att svenska elever blivit sämre är bland annat det fria skolvalet, kommunaliseringen av skolan och allt större klasser. Det slår forskare från Göteborgs Universitet fast i rapporten "Vad påverkar resultaten i svenska grundskolan?", som sammanställts på uppdrag av Skolverket.
– En av de många slutsatserna (i rapporten, reds anmärkning) är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete. Den den allra viktigaste resursfaktorn i skolan är lärarnas kompetens, säger professor Jan-Eric Gustafsson.
På 90-talet infördes nya läro- och kursplaner i svenska skolan med begränsade anvisningar till lärarna om hur undervisningen skulle ske. Tanken med detta var att ge lärarna större utrymme i att själva forma undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Nu kan Skolverket konstatera att detta ledde till mer arbete på egen hand och mindre lärarledda lektioner – vilket har lett till eleverna inte har lärt sig lika mycket.
–Detta är den största förklaringen till sjunkande genomsnittsresultat i matematik och i naturvetenskapliga ämnen, säger Jan-Eric Gustafsson i ett pressmeddelande från Göteborgs Universitet.
Kalle Wiklund
