Svenska för lärare åk 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet

Kursen utgår från grundtanken att såväl teorier som studenternas erfarenheter ska diskuteras i perspektiven av lärarens roll och alla elevers möjligheter till delaktighet. En annan grundtanke är att all lärarutbildning som rör elevers tal-, skriv- och läsutveckling ska ses i ett flerspråkighetsperspektiv. En tredje utgångspunkt är att generella lärarkompetenser och ämnesdidaktisk kompetens utgör två sidor av samma mynt. Det handlar alltså om lärares möjligheter att leda arbetsprocesser och skapa ett arbetsklimat som stödjer alla elevers utvecklingsmöjligheter och stärker deras glädje och lust att lära och utvecklas. Kursen har en stark didaktisk inriktning, det vill säga en inriktning mot ämnesteori, ämnesdidaktik och generella lärarkompetenser med utgångspunkt i aktuella styrdokument som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. Lärares olika redskap att följa och bedöma barns lärande och utveckling utifrån kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 utgör bärande inslag, liksom klassrumsobservationer samt dokumentation, beskrivning, reflektioner och diskussion av studenternas egen undervisning.Moment 1: Elevers tal-, skriv- och läsutveckling i ett innehålls- och lärandeperspektivMomentet innehåller både ett ämnesteoretiskt och ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Inom momentet studeras och diskuteras aktuell forskning om elevers tidiga tal-, skriv- och läsutveckling i ett innehålls- och lärandeperspektiv och literacypraktiker i och utanför skolan med särskilt fokus på elever i behov av stöd och flerspråkighet. Det innebär kunskap om hur (olika) elevers väg in i skriftspråket kan se ut och utvecklas, genom att tala, lyssna, läsa och skriva i ett meningsfullt sammanhang. Samtalets betydelse för att skapa en god grund för en gynnsam språkutveckling lyfts särskilt och hur samtal kan bidra till ökat språkligt stöd och motivera alla elever att göra sin röst hörd i samspelet i klassrummet. Förmågan, och viljan, att tala, läsa och skriva belyses också ur ett demokrati- och genusperspektiv bl.a. genom att analysera samtalsmönster i klassrummet, både mellan elever och mellan lärare och elever.Moment 2: Muntliga och skriftliga texter och genrerElevers möte med olika texter och genrer, såväl muntliga som skriftliga, analyseras och diskuteras i perspektivet av deras erfarenheter av olika medier och textgenrer. Sonderande samtal används i den egna verksamheten som ett verktyg för att få fördjupad kunskap om elevers attityd och inställning till läsande och skrivande i och utanför klassrummet. Samtalen genomförs med särskilt fokus på genus (t.ex. flickors och pojkars textval) och flerspråkiga elever. Med utgångspunkt i aktuella styrdokument studeras barnlitteraturens historia, modern barn- och ungdomslitteratur, samt olika sätt att förbereda (t.ex. genom bild- och textanalys), genomföra, dokumentera och utvärdera textsamtal. Detta prövas också i den egna verksamheten. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och olika digitala medier studeras, och problematiseras, som redskap för läsande och skrivande i klassrummet. Informationssökning och förmågan att kritiskt granska källor, för lärare såväl som elever, diskuteras i ljuset av skolans digitalisering.Moment 3: Lärarens roll i elevers tal-, skriv- och läsutvecklingInom momentet behandlas den pedagogiska miljöns betydelse för ett lustfyllt lärande och liksom lärares möjligheter att skapa stimulerande pedagogiska miljöer i och utanför klassrummet. Även skolbibliotekets betydelse som pedagogisk miljö och som mötesplats för lärande studeras. Lärarens betydelse som ledare för arbetet i klassrummet analyseras med utgångspunkt i observationer av den dagliga verksamheten där teorier om lärande och utveckling belyses. Vidare behandlas pedagogens egen retoriska förmåga i den muntliga relationen med elever, kollegor och föräldrar t.ex. genom inspelning av den egna undervisningen och kollegialt samarbete. Lärarens skriftspråksundervisning i vid mening analyseras och diskuteras med utgångspunkt i olika teorier om lärande och språkutveckling med särskilt fokus på flerspråkighet och elever i behov av stöd. Studenterna genomför en analys av den egna verksamheten för att identifiera utvecklingsområden inom befintlig språkundervisning, pedagogiska miljöer m.m. Analysen används för att göra smärre förändringar och studera utfallet av dessa.Moment 4: Olika sätt att stödja elevers språkutvecklingInom momentet belyses och diskuteras olika sätt att stödja elevers språkutveckling, t.ex. hur man kan stötta elever att gå från vardagsspråk till skolspråk. Genrepedagogiken studeras och prövas som en modell för explicit undervisning. Modellering, mini-lektion, par-samtal m.m. används som redskap för att tydliggöra moment eller aktiviteter som är nya eller svåra för eleverna. Forskning om läsförståelsestrategier och hur man kan arbeta med dessa på olika sätt prövas också i momentet. Vidare studeras hur arbetet kring ett sammanhållet tema eller arbetsområde kan stödja språk- och kunskapsutvecklingen för alla elever, särskilt elever med annat modersmål än svenska samt elever i behov av stöd. Flerspråkighet belyses ur ett ämnesintegrerat och tematiskt perspektiv på lärande där en sammanhållen kunskapskontext, gemensamt stoff och gemensamma referensramar är grundbulten för det språkande som sker i klassrummet. I detta sammanhang diskuteras också transspråkande som en möjlighet att låta flerspråkiga elever få använda alla sina språkliga resurser i klassrummet. Vidare belyses hur ett inkluderande förhållningssätt, där alla elever och deras erfarenheter, ses som en tillgång.Moment 5: Stödmaterial och bedömning i det språkutvecklande arbetetElevtexter analyseras och diskuteras i studentgruppen för att få fördjupad kunskap om elevens språkliga kunskapsnivå samt hur läraren kan utveckla sin undervisning och stödja den enskilda elevens tal-, läs- och skrivutveckling. Skolverkets stödmaterial för kartläggning och bedömning, aktuella styrdokument samt forskning kring bedömningsfrågor t.ex. bedömning av multimodala elevtexter studeras, analyseras, används och diskuteras i studentgruppen för att utveckla den egna undervisningen. Vidare problematiseras frågor kring summativ och formativ bedömning med utgångspunkt i studenternas egna erfarenheter samt hur formativ bedömning kan användas för att utveckla och konkretisera strategier för elevernas fortsatta språkutveckling. Inom momentet prövas och diskuteras också hur olika kartläggningsmaterial kan användas i arbetet med elevers tal-, skriv- och läsutveckling och som underlag för bedömning och betygssättning i förhållande till gällande kurs- och ämnesplaner. Studenterna analyserar Skolverkets kartläggningsmaterial Nya språket lyfter! ur ett elev-, föräldra-, lärar-, och arbetslagsperspektiv samt Bygga svenska för årskurs 1-3 som är ett material för bedömning och kartläggning av nyanlända elever. Moment 6: FördjupningsarbeteMoment 6 genomförs som ett skriftligt fördjupningsarbete där studenten ringar in ett område inom kursens ram att studera ytterligare. Fördjupningsarbetet ska vara till gagn för studenten, dennes elevgrupp och verksamhet. Arbetet innebär kamratrespons och opponering. Det innebär också att fördjupa de teoretiska kunskaperna kring ett valt område samt att genomföra en mindre empirisk undersökning. Fördjupningsarbetet mynnar ut i en rapport där studenten använder ett akademiskt språkbruk och visar ett vetenskapligt förhållningssätt till den egna verksamheten och dess utvecklingsmöjligheter.