Jämlikhet och hälsa

Ojämlikhet i hälsa har kommit att uppmärksammas alltmer, både i Sverige och globalt. Det råder dock delade meningar både om hur jämlikhet ska definieras, och vilka insatser som är ändamålsenliga och berättigade för att öka jämlikheten. Argumentation för olika ståndpunkter försöker i regel hitta stöd i moralfilosofiska teorier, som uttrycker hur förhållande "bör" ordnas. Den här kursen går igenom de moralfilosofiska teorier som så här långt har haft störst betydelse för hur hälso- och sjukvård och folkhälsoarbete bedrivs - utilitarism, Rawls rättviseteori och feminism. Kursen utforskar hur dessa moralfilosofiska teorier har influerat vetenskapliga discipliner av betydelse för forskning om hälso- och sjukvård och folkhälsa. Vidare undersöks sambandet mellan moralfilosofi och politiska beslut. Vilka etiska argument används när hälso- och sjukvården tvingas till öppna prioriteringar?

Efter avslutad kurs skall studenten kunna: redogöra för det huvudsakliga innehållet i de studerade moralfilosofiska teorierna; ge exempel på hur vetenskapliga teorier och metoder är sammankopplade med moralfilosofiska teorier, analysera hur politiska beslut om organisation och finansiering av hälso- och sjukvård och folkhälsopolitik är inspirerade av moralfilosofiska teorier.

Undervisningen är koncentrerad till två kursveckor under kursperioden. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och hemuppgifter. Seminarier, gruppövningar och hemuppgifter är obligatoriska. All undervisning sker på engelska.