Högskola utomlands

Utlandserfarenhet räknas i dagens globala värld. Frågan är bara på vilket sätt du vill studera utomlands och när du ska packa väskan.

Tre sätt att komma iväg

Om du vill studera på ett universitet/högskola utomlands har du i huvudsak tre möjligheter:

• Åka på de utbytesprogram och platser som erbjuds genom din högskola/universitet i Sverige.
• Ordna en plats på egen hand.
• Vända dig till någon av de förmedlingar som förmedlar studieplatser utomlands.

Hitta din utbildning

Utbildningar och kurser utomlands

Genom din högskola/universitet

Om du studerar vid ett svenskt universitet eller högskola finns det flera olika möjligheter att få finansiering för studier utomlands.

Erasmus – vid europeisk högskola
Erasmus är ett utbytesprogram som finansieras av Europeiska Kommissionen. Du kan få stipendium för att läsa 3–12 månader vid ett annat europeiskt lärosäte. Det gör du inom ett program som heter ”Erasmus för studenter”. Det är även möjligt att få bidrag för språkförberedelser redan innan du påbörjar studierna utomlands. Stipendiets storlek varierar mellan 200 och 500 euro per månad. Det är lärosätet som bestämmer om storleken. Kostnader utöver detta får studenten själv stå för.

Studierna bedrivs på samma villkor som för de inhemska studenterna, dock utan att man behöver betala terminsavgifter. Undervisningen sker oftast på landets språk och ger möjlighet att, förutom att lära sig ett nytt språk, även lära känna en annan kultur och få vänner för livet från hela Europa. Universitet i många länder erbjuder dock även kurser på engelska. Före utresan ska studenten ha fullföljt minst ett års högskolestudier och man har rätt att tillgodoräkna sig studieperioden utomlands efter hemkomsten, under förutsättning att man har klarat av sina studier.

Erasmus – praktik
Det finns även möjlighet att få Erasmusstipendium för att göra praktik i ett av de 32 europeiska länder som ingår i Erasmusprogrammet, som en del av sina högskolestudier. Du kan då praktisera på en arbetsplats i 3-12 månader. Studenten måste oftast själv hitta en praktikplats. Stipendiets storlek är även här mellan 200 och 500 Euro i månaden.

Nordplus – studera i nordiska eller baltiska länder
Du kan söka medel genom programmet Nordplus Högre utbildning för att genomföra aktiviteter inom följande områden:

• Mobilitet: studentmobilitet, lärarmobilitet, expressmobilitet (kortare studentmobilitet från en vecka till en månad)
• Nätverk: etablering och utveckling av nätverk
• Projekt: intensivkurser, gemensamma studieprogram, utvecklingsprojekt inom högre utbildning inkluderande utveckling av läroplaner

ASEM-DUO Fellowship Programme – studera i Asien
ASEM-DUO Fellowship Programme är ett utbytesprogram för studenter och lärare i Europa och Asien.  Deltagande länder utbyter en student eller lärare i varje riktning. För att studenter eller lärare inom högskolan ska kunna delta i utbytesprojekt krävs att lärosätet har ett samarbetsavtal med den asiatiska motparten.

Linnaeus-Palme – studera i ett utvecklingsland
Linnaeus-Palme är ett internationellt utbytesprogram som ska främja samarbete mellan universitet och högskolor i Sverige och i utvecklingsländer. Syftet är att öka den svenska högskolans internationalisering.

Linnaeus-Palme ger möjlighet till erfarenhetsutbyte för lärare och studenter inom såväl grundutbildning som avancerade nivåer på universitet och högskolor, dock inte doktorand- eller forskarnivå.

MInor Field Studies
Minor Field Studies (MFS) är ett stipendium för mindre fältstudier. Genom det kan du på plats i ett utvecklingsland samla material till din uppsats eller ditt examensarbete inför en kandidat-, magister- eller mastersexamen.

Det finns även stora utbytesprogram för studier i USA (EU-USA), Kanada (EU-Canada), Australien (EU-Australia), Japan (EU-Japan) och Latinamerika (Alfa).

De flesta svenska högskolor och universitet har egna utbytesavtal med lärosäten i andra länder. Många institutioner har dessutom egna avtal med utländska institutioner som har utbildningar inom samma ämnesområde.

Fördelar och nackdelar med utbytesprogram

FördelarNackdelar

Kontakta studievägledaren på din institution, den centrala studievägledningen eller det internationella sekretariatet på din högskola/ universitet för att få reda på vilka utbyten som kan vara aktuella för dig.

Antagning och ansökan

För att få delta i ett utbytesprogram måste du:

• Ha påbörjat din utbildning här i Sverige.
• Ha klarat av ett visst antal poäng.

Hur långt du måste ha kommit i din svenska utbildning är olika beroende på vilket program du söker.

Det brukar finnas ett eller ett par ansökningstillfällen per år, men det skiljer sig åt från program till program. Information och ansökningshandlingar får du av ditt universitet eller din högskola, och ansökan lämnar du direkt till universitetet/högskolan här i Sverige.

Fördelar och nackdelar med att åka på egen hand

Du som inte vill eller inte uppfyller kraven för att delta i ett utbytesprogram kan alltid ordna en plats på ett utländskt universitet på egen hand och åka som så kallad "free mover".  Då skaffar du själv all information du behöver och sköter själv alla kontakter med både universitet och myndigheter.

FördelarNackdelar

Antagning och ansökan

Som "free mover" söker du utbildningar på samma villkor som de inhemska studenterna. Grundkravet brukar vara att du är behörig att studera på högskolenivå här i Sverige, men i övrigt gäller olika krav för olika utbildningar och olika länder. Exempel på vad som kan krävas:

• Inträdesprov
• Speciella kunskapstester
• Personligt brev där du motiverar varför du bör bli antagen

Kontakta antagningsenheten på det universitet där du vill studera på för att få reda på vilka kraven är, hur du ansöker och vad som ska skickas med ansökan. Se till att inte missa något för då riskerar din ansökan att hamna i papperskorgen. Och var ute i god tid – de flesta utländska universitet har bara ett ansökningstillfälle per år som ofta ligger långt innan utbildningen startar.

Via förmedling

Förmedlingarna representerar ett antal lärosäten i ett eller flera olika länder och hjälper till med följande:

• Hjälper dig att hitta den den rätta  utbildningen bland de skolor förmedlingen representerar.
• Hjälper dig att skriva ansökan.
• Är länken mellan dig och skolan när det gäller t ex frågor om kurser och antagning.
  
• Hjälper dig med praktiska detaljer som att boka resa, ordna visum och boende.

Fördelar och nackdelar med förmedling

FördelarNackdelar

Förmedlingar du kan vända dig till:

KILROY Education
Study Abroad
IBS
Study International
Blueberry

Antagning och ansökan

Kraven för att komma in på ett utländskt universitet eller högskola när du ordnar din plats via en förmedling är desamma som när du ordnar din plats på egen hand. Dvs. du ska i regel vara behörig att studera på högskolenivå här i Sverige, och utöver det kan kraven variera mellan olika utbildningar och olika länder. Information om vad som gäller för den utbildning du är intresserad av får du av förmedlingen.

När det gäller ansökan lämnar du den till förmedlingen här i Sverige som sedan sköter kontakterna med det utländska universitetet. Vissa förmedlingar tar emot ansökningar under hela året, medan andra har ett eller ett par ansökningstillfällen per år. Precis som vid alla utlandsstudier gäller det att ha framförhållning och vara ute i god tid.

Språktest

När du studerar utomlands måste du kunna följa med i undervisningen, delta i diskussioner, skriva uppsatser och tenta på ett främmande språk. De flesta utländska universitet kräver att du gör ett språktest för att visa att du har de kunskaper som krävs.

De vanligaste språktesterna är:

• IELTS (International English Language Testing System)
• TOEFL (Test of English as a Foreign Language)
• TCF (Test de Connaissance du Français)
• DSD (Deutsches Sprachdiplom)

Olika universitet godkänner olika tester och sätter själva gränsen för vad som är godkänt. Ta reda på vilket test som gäller och vilken poäng som krävs där du vill studera och anmäl dig för att göra testet i god tid. Testen brukar bara ges några få gånger om året och det kan ta lång tid att få resultaten.

Översättning av betyg

För att kunna söka till en utbildning utomlands måste du oftast översätta dina gymnasiebetyg och/eller andra betyg och intyg som visar att du uppfyller antagningskraven.

Kraven på översättning varierar från skola till skola. Följande alternativ finns:

• Översätta själv – ta hjälp av Skolverkets översättningsmall.
• Skolan som utfärdat betyget översätter och stämplar.
• Översättningen görs av auktoriserad översättare.

Skicka aldrig originalbetyg och intyg utan se till att ta kopior på alla handlingar. Ta reda om det räcker att få  kopiorna bevittnade eller om de måste legaliseras och stämplas hos ambassaden eller Notarius Publicus.

Hur värderas utlandsstudierna?

En viktig sak att ta reda på innan du bestämmer dig för att läsa en utbildning utomlands är hur utbildningen i fråga kommer att värderas i Sverige.

Köpa bostad utomlands
Har du planer på att köpa en bostad utomlands? Oavsett om du vill ha egen lya under studietiden eller kanske tänker mer långsiktigt med ditt boende efter att studierna är avklarade, finns en mängd olika tillvägagångssätt samt hjälp att få. Att ta juridisk hjälp och hitta en bra mäklare är exempel som hjälpa dig på vägen. Vill du läsa mer om hur du går tillväga vid köp av bostad utomlands kan du läsa mer på SevenDay Bank som utförligt lyfter fram vad man ska tänka på!  

Om du läser en del av din utbildning utomlands
Om du läser en del av din utbildning utomlands gäller det att ta reda på om och hur du kan tillgodoräkna dig dina utlandsstudier i din svenska utbildning. Om du studerar som:

• utbytesstudent får du automatiskt tillgodoräkna dig dina utlandsstudier.
• "free mover" eller via en förmedling bör du kontakta en studievägledare på din högskola/universitet här i Sverige för att höra dig för om möjligheterna. Det är det enskilda universitetet eller högskolan som avgör om och hur du ska få tillgodoräkna dig dina utlandsstudier.

Om du läser en hel utbildning utomlands
När du läser en hel utbildning utomlands kan du få den bedömd av Universitets- och högskolerådet. Det innebär att du får ett utlåtande om vilken svensk examen din utländska examen motsvarar, vilket gör det enklare om du ska söka jobb i Sverige efter utbildningen.

Om du tänker läsa en hel utbildning utomlands som leder till ett reglerat yrke, dvs. ett yrke där det krävs legitimation eller auktorisation för att få arbeta i Sverige (t.ex. advokat, revisor, läkare, psykolog, tandläkare, apotekare och veterinär) är det mycket viktigt att du i förväg kollar upp hur den utbildning du valt värderas i Sverige, och vad som gäller för att du ska kunna arbeta här hemma inom yrket. När det gäller reglerade yrken är det inte Universitets- och högskolerådet som gör bedömningen utan så kallade behöriga myndigheter, till exempel Socialstyrelsen för vårdyrken och Advokatsamfundet för advokater.