Yrkeshögskola (YH)

Det finns många olika utbildningstyper, och det är inte lätt att veta skillnaden mellan dem. Här går vi igenom allt du behöver veta om att plugga på en yrkehögskola. Allt från vilken behörighet du behöver för en YH-utbildning till hur du ansöker.

Yrkeshögskola är en eftergymnasial utbildningstyp, med utbildningar anpassade efter behovet på arbetsmarknaden. En YH-utbildning passar dig som vet vad du vill, då utbildningen ger dig kunskaper du behöver för att arbeta inom ett visst yrke. Oftast är utbildningarna runt två år långa vilket är bra för dig som snabbt vill komma ut på arbetsmarknaden.

Passar yrkeshögskolan dig?

• Yrkesutbildning på eftergymnasial nivå
• Både teori och praktik
• Utbildningarna skapas utifrån behovet på arbetsmarknaden
• Oftast 2 år långa utbildningar

Jag vill hitta en YH-utbildning

Studiemedel och kostnader

Du betalar ingen avgift för att plugga på en yrkeshögskoleutbildning. Däremot får du själv betala för böcker och annat studiematerial.

Studiemedel

Alla YH-utbildningar berättigar till studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Detta gäller även de arbetsplatsförlagda perioderna (LIA). Studiemedlet består av bidrag, lån och kan ibland också bestå av olika tillägg. Hur mycket lån du vill ta bestämmer du själv.

Är du behörig?

För att kunna söka en YH-utbildning måste du ha så kallad grundläggande behörighet. Utöver det kan skolan kräva ytterligare förkunskaper för en utbildning, så kallad särskild behörighet.

Du har grundläggande behörighet till Yrkeshögskola om du:

• Har en gymnasieexamen från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning
• Har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i punkt 1
• Är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning
• Genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra dig utbildningen

För att uppnå särskild behörighet kan det krävas att du har:

• Kunskaper från vissa gymnasiekurser
• Yrkeserfarenhet som kan vara av speciell betydelse för utbildningens inriktning
• Andra erfarenheter som utbildningsanordnaren bedömer är av speciell betydelse för utbildningens inriktning

Om du inte uppfyller de formella kraven på behörighet finns ändå en möjlighet att bli antagen till en utbildning. Utbildningsanordnaren kan nämligen i vissa fall göra undantag om man bedömer att den sökande kommer att kunna klara utbildningen och arbeta inom det yrke utbildningen leder till. Vänd dig till utbildningsanordnaren för att ta reda på om denna möjlighet finns på den utbildning du är intresserad av.

Ansöka till en YH-utbildning

Vilka handlingar som ska skickas med din ansökan varierar eftersom olika utbildningar har olika antagningskrav och urvalsregler. Förutom själva ansökningsblanketten och bevis på att du är behörig kan det behövas:

• Betyg
• Personligt brev
• Arbetsintyg
• Arbetsprover

Varje YH-anordnare ansvarar själv för antagningen, så du ska skicka din ansökan direkt till utbildningsanordnaren. Eftersom olika yrkeshögskoleutbildningar startar vid olika tidpunkter varierar sista ansökningsdag från utbildning till utbildning. De allra flesta anordnare vill dock ha in ansökningar någon gång i april eller maj.

Så kommer du in

Om det finns fler sökande än vad det finns utbildningsplatser så måste det göras ett urval bland alla som sökt för att avgöra vilka som ska erbjudas plats. Det är upp till varje utbildningsanordnare att själv bestämma vad som ska utgöra grunden för urvalet. Skolorna kan titta på en eller flera saker, exempelvis:

• Betyg
• Särskilt prov (skriftligt eller intervju)
• Tidigare utbildning
• Arbetslivserfarenhet

Ofta prioriteras de sökande som har ett stort intresse för yrket och som är motiverade att gå utbildningen .

YH-utbildningarnas längd och poäng

De flesta YH-utbildningar är två år långa men de kan vara från 6 månader och upp till 3 år. Studier på utbildningarna mäts i poäng och talar om utbildningens omfattning. Fem YH-poäng motsvarar en veckas heltidsstudier.

Läsåret

Yrkeshögskoleutbildningar har inga bestämda terminstider, utan kan starta och sluta när som helst under året. De allra flesta utbildningar har dock kursstart i augusti eller september.

Praktik (LIA)

En stor del av utbildningstiden på YH-utbildning är förlagd ute på en arbetsplats, något som kallas Lärande i arbete (LIA). Tanken med LIA är att du ska komplettera det du lär dig i skolan med praktiska kunskaper direkt från arbetslivet. Det innebär också att du får erfarenhet av jobbet och kontakt med arbetsgivare redan under utbildningen.

Examen

Yrkeshögskoleutbildning kan leda till följande examen:

Alla YH-utbildningar