Hälsoekonomi: utgångspunkter, tillämpningsområden och metodik
Kursen består av två huvudsakliga delar: (1) mikroekonomiska analyser av folkhälsopolicy, och (2) teorier och metoder som används för att analysera effektivitet
och kostnadseffektivitet av interventioner, policy/regleringar inom folkhälsoområdet.Kursens första del introducerar grundläggande koncept inom mikroekonomi och hur dessa kan tillämpas för att förstå och analysera hälsobeteende, sjukvård och folkhälsopolicy, såsom: teorier om efterfrågan och utbud och marknadsjämvikter, produktion av sjukvård och folkhälsoprogram, finansiering av hälso- och sjukvård, negativ urval och moral hazard, samt ekonomiska analyser av läkemedelsmarknaden och innovationsfrågor. Genomgående så kommer teorier presenteras med fokus på hur de kan tillämpas för att analysera folkhälsofrågor och policys.
Den andra delen av kursen fokuserar på metoder för utvärdering av folkhälsoprogram och policys både vad gäller generell effektivitet (t.ex. effekter på visst hälsobeteende eller tillstånd) och kostnadseffektivitet. Då interventioner inom folkhälso-området ofta genomförs utan kontrollerade randomiserade studier så kommer särskild vikt att läggas på hur och under vilka omständigheter det är möjligt att dra kausala slutsatser om effekterna av en intervention. Metoder för att beräkna kostnadseffektiviteten av program och interventioner kommer att fokusera på grundläggande hälsoekonomisk utvärderingsmetod och sätt att identifiera, mäta, och värdera kostnader, hälso utfall och nytta, samt relationen mellan kostnader och nytta.Metoder för att analysera och förstå osäkerheten i resultat från utvärderingar kommer också att vara en viktig del. Slutligen kommer den andra delen av kursen också att innehålla teorier och olika perspektiv (ekonomiska, etiska, och fördelningspolitiska) på hur resultat från utvärderingar och kostnadseffektivitetsberäkningar kan användas som underlag för beslutsfattande och prioriteringsarbete inom såväl hälso- och sjukvården som i folkhälsoarbete i stort.
och kostnadseffektivitet av interventioner, policy/regleringar inom folkhälsoområdet.Kursens första del introducerar grundläggande koncept inom mikroekonomi och hur dessa kan tillämpas för att förstå och analysera hälsobeteende, sjukvård och folkhälsopolicy, såsom: teorier om efterfrågan och utbud och marknadsjämvikter, produktion av sjukvård och folkhälsoprogram, finansiering av hälso- och sjukvård, negativ urval och moral hazard, samt ekonomiska analyser av läkemedelsmarknaden och innovationsfrågor. Genomgående så kommer teorier presenteras med fokus på hur de kan tillämpas för att analysera folkhälsofrågor och policys.
Den andra delen av kursen fokuserar på metoder för utvärdering av folkhälsoprogram och policys både vad gäller generell effektivitet (t.ex. effekter på visst hälsobeteende eller tillstånd) och kostnadseffektivitet. Då interventioner inom folkhälso-området ofta genomförs utan kontrollerade randomiserade studier så kommer särskild vikt att läggas på hur och under vilka omständigheter det är möjligt att dra kausala slutsatser om effekterna av en intervention. Metoder för att beräkna kostnadseffektiviteten av program och interventioner kommer att fokusera på grundläggande hälsoekonomisk utvärderingsmetod och sätt att identifiera, mäta, och värdera kostnader, hälso utfall och nytta, samt relationen mellan kostnader och nytta.Metoder för att analysera och förstå osäkerheten i resultat från utvärderingar kommer också att vara en viktig del. Slutligen kommer den andra delen av kursen också att innehålla teorier och olika perspektiv (ekonomiska, etiska, och fördelningspolitiska) på hur resultat från utvärderingar och kostnadseffektivitetsberäkningar kan användas som underlag för beslutsfattande och prioriteringsarbete inom såväl hälso- och sjukvården som i folkhälsoarbete i stort.
Kommande starter
1 tillgängligt startdatum
Förkunskaper
Göteborgs universitet
Göteborgs universitet möter samhällets utmaningar med mångsidig kunskap. 37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör universitetet till en stor och inspirerande arbetsplats, flödande av kunskap och idéer. Öppenheten är ett signum som genomsyrar verksamheten. Universitetet tar plats i debatten...
Highlights