Utbildning inom folkhälsovetenskap

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är det som  gör att vissa människor mår bättre och lever längre liv än andra? Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som utforskar dessa typer av frågeställningar och ger kunskaper om befolkningens hälsa. Ämnet lägger fokus på faktorer som påverkar människans hälsa så som levnadsvanor, sociala förhållanden, livsvillkor och miljöfrågor. Målet är att kunna förebygga folkhälsoproblem och förbättra folkhälsan i samhället. Folkhälsovetenskap innebär därmed att förstå hälsa och dess orsaker från grunden, till hur man kan arbeta hälsofrämjande på en befolkningsnivå. 

Vad kan man bli efter en utbildning inom folkhälsovetenskap?

Folkhälsovetenskap passar dig som är intresserad av hälsa och vill arbeta med något som gör skillnad i samhället. Folkhälsan är nämligen en viktig pusselbit för välfärden och för att uppnå ett välfungerande samhälle. Efter en utbildning inom folkhälsovetenskap kan du till exempel arbeta som folkhälsostrateg, folkhälsosamordnare eller folkhälsoplanerare. Det kan bland annat innebära strategiskt arbete med folkhälsofrågor, analys, utredning, organisering och utvärdering av folkhälsoarbete. Som folkhälsovetare kan du arbeta på många olika arbetsplatser inom kommuner, regioner, landsting, organisationer och myndigheter, eller i internationellt biståndsarbete. Det finns även möjligheter för en karriär inom forskning.

• Folkhälsoplanerare

  Som folkhälsoplanerare arbetar du med att samordna och stötta verksamheter och projekt som är kopplade till folkhälsan. Det är vanligt att folkhälsoplaneraren ingår i ett folkhälsoråd, som arbetar för att kartlägga befolkningens hälsa och ta fram handlingsplaner för folkhälsoarbetet.

• Folkhälsostrateg

  En folkhälsostrateg arbetar för att ta fram underlag för politiska beslut som rör folkhälsan. Som strateg är du ofta i dialog med tjänstepersoner och politiker, samt deltar i nätverk och kampanjer.

Vad innebär en utbildning inom folkhälsovetenskap?

Folkhälsovetenskap kan du läsa som ett kandidatprogram på ett universitet eller en högskola. Programmet är 180 högskolepoäng och motsvarar 3 års heltidsstudier. Efter ett kandidatprogram i folkhälsovetenskap kan du läsa vidare till en magister- eller masterexamen inom ämnet. Du kan också forska vidare i hälsofrågor på befolkningsnivå. 

Utbildningar i folkhälsovetenskap kan ha olika inriktningar så som ekonomi, beteendevetenskap, jämlikhet eller smittskydd. En del program har även möjligheter till utbyte, där du kan studera en del av programmet utomlands.

Vilka kurser ingår i folkhälsovetenskapliga programmet?

Vilka kurser som ingår i det folkhälsovetenskapliga programmet beror på vilket lärosäte du väljer. Exempel på kurser som kan ingå i en utbildning i folkhälsovetenskap är:

• Anatomi, fysiologi och hälsa
• Projektledning och utvärdering i folkhälsoarbete
• Folksjukdomar
• Epidemiologi och folkhälsoarbete
• Hälsa, miljö och hållbar utveckling
• Hälsoekonomiska utvärderingsmetoder
• Migration och hälsa
• Teknisk utveckling, digitalisering och folkhälsa
• Ekologisk hållbarhet, klimatförändringar och folkhälsa