Studera på högskola

Studiemedel och kostnader

Kostnader

Undervisningen på högskola och universitet är gratis för alla studenter inom EU och EES-området, oavsett om det rör sig om ett statligt eller privat lärosäte. Däremot måste du själv betala kurslitteratur och annat studiematerial. Om du studerar på minst halvtid har du rätt till studiemedel.

Från och med höstterminen 2011 är studenter från länder utanför EES-området skyldiga att betala för utbildningen.

Studiemedel

Alla högskole- och universitetsutbildningar berättigar till studiemedel från CSN. Läs mer om lån och bidrag från CSN på csn.se 

Det finns en gräns för hur lång tid du kan få studiemedel. För studier på högskola och universitet ligger denna på 240 veckor, vilket motsvarar 6 års studier.

Första gången du söker studiemedel görs ingen prövning av tidigare studieresultat, men sedan krävs det att du håller en viss studietakt. Om du studerar heltid så måste du första året med studiemedel ta i regel minst 37 högskolepoäng (hp), och därefter minst 45 högskolepoäng (hp) per år om du studerar på heltid. På vissa utbildningar, till exempel läkar-, farmaceut- och veterinärutbildningarna, gäller andra regler.

Kravet på studie­resultat utgår från det antal poäng du får studie­medel för. Om du exempelvis har studie­medel i 40 veckor på heltid, ställs kravet utifrån 60 hp även om du läser fler poäng.

Att studera på Högskola och universitet

Lite information om att plugga på högskola och universitet:

• Utbildningarna ges som program eller fristående kurser
• Du studerar ett ämne i taget och fördjupar dig i det
• Få lärarledda timmar, du tar stort ansvar att läsa på egen hand och planera din tid
• Fokus ligger på teori och forskning, liten del praktisk
• Kärnan i högskolestudier är att du ska lära dig tänka kritiskt, värdera information och se samhälle och vardag ur flera perspektiv
• Vanligaste studielängden 3-5 år
• Du kan ofta välja att läsa på distans och med flexibel studietakt
  
  

Vad finns det för utbildningar?

Det finns tusentals utbildningar på högskolan och universitet att välja mellan. Det finns långa utbildningar och korta, sådana som leder direkt till ett specifikt yrke och sådana som är mer öppna. Man brukar dela in utbildningarna i följande ämnesområden:

Humaniora: språk, filosofi, etnologi, religionsvetenskap, litteraturvetenskap med mera.

Samhällsvetenskap: Ekonomi, juridik, statsvetenskap, sociologi, psykologi, statistik med mera.

Naturvetenskap: biologi, kemi, fysik, matematik, lant- och skogsbruk, miljö med mera.

Vård och medicin: läkare, tandläkare, sjuksköterska, barnmorska, apotekare, veterinär med mera.

Teknik: arkitektur, byggteknik, datateknik, kemiteknik, maskinteknik, industridesign med mera.

Tvärvetenskap: arbetsvetenskap, genusvetenskap, humanekologi med mera.

Konstnärliga ämnen: konst, musik, drama, dans, design, foto med mera.

När du studerar på högskolan kan du antingen läsa fristående kurser eller gå ett färdigt utbildningsprogram.

Kurser och program

Program

Program som leder till yrkesexamen:

• Läkarprogrammet (330 hp)
• Civilingenjör (300 hp)
• Psykologprogrammet (300 hp)
• Psykoterapeutprogrammet (90 hp)
• Socionomprogrammet (210 hp)
• Studie- och yrkesvägledarprogrammet (180 hp)
• Civilekonom (240 hp)
• Juristprogrammet (270 hp)
• Specialpedagogprogrammet (90 hp)

Fristående kurser

Poäng

Alla kurser och utbildningar på högskolan mäts i högskolepoäng och talar om utbildningens omfattning.

Examination och betyg

Varje kurs på högskolan avslutas med någon form av examination.
Det kan vara till exempel:

• Skriftlig tentamen (”tenta”)
• Muntligt förhör (”munta”)
• Inlämningsuppgift
• PM
• Uppsats
• Laboration
• Grupparbete

En uppsats skriver du med stöd från en handledare. När uppsatsen är färdig ska den försvaras vid ett seminarium som kallas ”opponering”, då andra studenter (”opponenter”) får ge konstruktiv kritik och ställa frågor kring uppsatsen.

Betyg

Ditt resultat på examinationen avgör vilket betyg du får på kursen. Den betygsskala som oftast används inom högskolan har tre betygssteg:

Enskilda utbildningar kan ha både fler och färre betygssteg. På vissa högskolor har man infört den europeiska ECTS-betygsskalan. Den består av fem godkända betyg: A, B, C, D, E – och två underkända betyg: Fx och F. (Fx ligger nära gränsen för godkänt medan F är klart underkänt).

Om du skulle bli underkänd på en kurs har du rätt att göra om examinationen vid ett senare tillfälle. Ibland får man försöka hur många gånger som helst, men högskolan kan sätta en gräns.

Utbildningsnivåer och examen

All utbildning på högskolan och universitet är indelad i tre nivåer:

• Grundnivå
• Avancerad nivå
• Forskarnivå

Inom högskolan och på universitet finns två huvudtyper av examen: generell examen och yrkesexamen.

Generell examen

Generella examina är breda och kan leda till jobb inom olika områden. Många utbildningsprogram leder fram till en generell examen, men du kan också få en generell examen genom att läsa fristående kurser.

Yrkesexamen

För att få jobba inom vissa yrken krävs att man har legitimation eller viss behörighet. Utbildningsprogram som leder till sådana yrken (till exempel läkare och arkitekt) leder till en yrkesexamen. Du kan inte få en yrkesexamen genom att läsa fristående kurser.

Det finns drygt 40 olika yrkesexamina. Några exempel är apotekarexamen, arkitektexamen, barnmorskeexamen, civilingenjörsexamen, lärarexamen, psykologexamen och tandläkarexamen.

Läsåret

Läsåret på högskolor och universitet sträcker sig normalt från månadsskiftet augusti/september till början av juni, och är indelat i två terminer.

Hitta högskolor och utbildningar

Välj bland alla svenska högskoleutbildningar och alla högskolor och universitet i vår sökmotor. Du går enkelt vidare till ansökan från varje utbildning.

Ansökan och antagning till högskola och universitet

Vi har samlat allt du behöver veta om ansökan till högskolan och antagning till högskolan i egna artiklar. Du hittar också fler tips om högskolan i menyn.