Förskollärare, sjuksköterska, läkare och kock är yrken som lovar nyexaminerade studenter en ljus framtid med låg konkurrens om de lediga jobben. För fotografer, matroser och journalister är konkurrensen däremot desto hårdare.
Studenter som läser till förskollärare, sjuksköterska, läkare eller kock går en ljus framtid till mötes, enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Inom dessa yrken är arbetslösheten mycket låg – näst intill obefintlig. Störst efterfrågan är det på sjuksköterskor och läkare med specialkompetens samt kockar med specifik erfarenhet. Efterfrågan på förskollärare ökar i proportion till barnkullarnas storlek i åldersgruppen ett till fem år. Barnkullarna förväntas växa för flera år framöver vilket innebär att efterfrågan på förskollärare kommer att vara fortsatt stor.
Utbildningar inom teknikyrken, datayrken och för kvalificerade yrkesarbetare leder också till en arbetsmarknad där efterfrågan är stor. Att studera till ingenjör inom bygg- och anläggning kan säkra ett jobb i framtiden. Likaså kommer den som studerar inom IT, exempelvis programmering, vara högt eftertraktad på arbetsmarknaden.
Tuffast arbetsmarknad kommer fotografer, matroser, journalister och barnskötare att gå till mötes. Här är det helt enkelt fler som utbildar sig än vad marknaden efterfrågar. Konkurrensen om jobben är hård och arbetslösheten är hög.
Thomas Fürth, framtidsforskare och forskningsledare på Kairos Future, ser flera faktorer som bidrar till skillnaderna i konkurrens mellan olika yrken.
– Utbildningar som värderas som trendiga tenderar att locka till sig fler studenter än vad marknaden efterfrågar. Att konkurrensen är lägre bland en del yrken kan delvis bero på att de uppfattas som mindre attraktiva bland studenter. Det kan även bero på att det ofta tar längre tid att utbilda sig än vad det tar för förändringar att ske i näringslivet, menar Fürth.
