Straffrätt och samhälle

Brott och straff står högt på den politiska agendan. I de två senaste riksdagsvalen hörde brott och straff till väljarnas viktigaste politikområden. Frågor om kriminalpolitik uppmärksammas dagligen i nyheterna, där såväl enskilda fall och händelser som utspel om att reformera straffrätten ges utrymme. Förslag på straffrättens område motiveras ofta från höger till vänster med hänvisning till trygghet och brottsoffrets upprättelse. Det allmänna rättsmedvetandet betonas i det rättspolitiska samtalet.Denna fördjupningskurs i straffrätt tar just därför temperaturen på frågor om brott och straff här och nu. Vi tittar närmare på frågor såsom: Vilka aktörer påverkar straffrättens utformning och vilka aktörer bör vara med och utforma den? Hur fungerar egentligen relationen mellan lagstiftaren och Högsta domstolen? Bör experter ha något att säga till om i kriminalpolitiska frågor? Är det möjligt att sätta några gränser för hur ochnär något bör bli straffbart och därmed kriminaliseras? Hur har kriminalpolitiken förändrats på kort och på lång sikt? Hur ser brottsligheten faktiskt ut? Och vad menas med det allmänna rättsmedvetandet egentligen?Under kursen närmar vi oss dessa frågor genom att utgå från konkreta exempel. Därför läser vi aktuella lagförslag, relevanta rättsfall och rättsvetenskapliga artiklar. På så vis kan sägas att kursen lyfter generella frågor om rätten och rättens roll i samhället, där just straffrätten används som en illustration för att möjliggöra en konkret diskussion och analys.Genomgående präglas kursen av ett studentcentrerat aktivt lärande, vilket betyder att du som student i viss mån är med och själv väljer vad kursen ska fokusera på särskilt vad gäller dagsaktuella frågor om brott och straff. Under kursen kommer du också att författa ett individuellt arbete, där du får möjlighet att, med ett kritiskt och självständigt sätt, utforska olika aktuella frågor som rör förhållandet mellan juridik, politik och olika samhällsintressen.